Mitt humör pendlar
....riktigt ordentligt just nu. Går från att vara hur glad som helst till att bli irriterad eller ledsen på skit och ingenting.
Sent igår kom jag på varför....pratade ut med killen om det, kändes själviskt att säga det men det behövdes.
Tack o lov tog så han det så bra man kan ta det.
Har nog kommit till en punkt där jag måste börja säga ifrån ordentligt...och det är inte min starka sida.
Vill finnas/kunna hjälpa/stötta och underlätta så mycket det bara går, men just nu är det jag som behöver väldigt mycket stöd och hjälp och då känner jag mig så självisk att jag bara blir helt tyst, när jag egentligen ska be om en tröstande kram. För jag vet ju att jag får tröst, stöd och omfamningar bara jag visar att jag vill ha det.
Men hur i HELVETE tar man det steget då!?
Blev inget positivt inlägg denna gången heller, men jag vill få ur mig skiten. Inga vackra ord, bara ut med det.
Sent igår kom jag på varför....pratade ut med killen om det, kändes själviskt att säga det men det behövdes.
Tack o lov tog så han det så bra man kan ta det.
Har nog kommit till en punkt där jag måste börja säga ifrån ordentligt...och det är inte min starka sida.
Vill finnas/kunna hjälpa/stötta och underlätta så mycket det bara går, men just nu är det jag som behöver väldigt mycket stöd och hjälp och då känner jag mig så självisk att jag bara blir helt tyst, när jag egentligen ska be om en tröstande kram. För jag vet ju att jag får tröst, stöd och omfamningar bara jag visar att jag vill ha det.
Men hur i HELVETE tar man det steget då!?
Blev inget positivt inlägg denna gången heller, men jag vill få ur mig skiten. Inga vackra ord, bara ut med det.
Kommentarer
Trackback
